Migration och rörelser hos fladdermöss och fåglar på Valsörarna - ett nytt projekt baserat på automatisk radiotelemetri

Foton: Niclas Fritzén

 

På Valsörarna i Kvarkens ytterskärgård kommer vi att bygga ett lokalt nätverk av RTEU-radiomottagarstationer för uppföljning av rörelser hos smådjur, vilka man på grund av deras ringa storlek inte kan tillämpa GPS-loggningsmetodik på. Systemet kommer att användas för uppföljning av åtminstone fladdermöss samt tajgasångare och pärlugglor, men det ger också möjlighet till forskning kring många andra djurgrupper. Tekniken som kommer att användas är ny och baseras på ett nätverk av radiomottagarstationer som automatiskt följer med och beräknar djurens position efter att de försetts med en liten radiosändare. Att bestämma smådjurs position medan de är i rörelse har hittills i praktiken varit omöjligt, men den nya tekniken möjliggör detta helt automatiskt.

 


Genom att förse fladdermöss och andra djur med radiosändare kan deras rörelser följas upp på Valsörarna.

 

Valsörarna är av flera anledningar ett ypperligt undersökningsområde. Området omfattar många olika habitat, är lagom litet (ca 4 km2) för att vara överskådligt, men stort nog för att kunna inhysa t.ex. tillräckligt stora fladdermuspopulationer. Samtidigt är området tydligt avgränsat, biogeografiskt en ö. Om fladdermössen inte registreras av mottagarstationerna innebär det att de lämnat området helt och inte bara befinner sig i närområdet utanför mottagarstationernas räckhåll, vilket kunde vara fallet i ett undersökningsområde som omges av landhabitat. Dessutom utgör Valsörarna en sista utpost för flyttande arter som är på väg att korsa Kvarken. Det lokala nätverket på Valsörarna kommer därför också att kombineras med några Motus-radiomottagarstationer som finns installerade i fyrar och på andra höga platser på båda sidor om Kvarken. Med hjälp av dessa kan vi följa upp flyttande fladdermöss och andra djur när de lämnat Valsörarna.

 


En av radiomottagarstationerna som installerades och testades på Valsörarna hösten 2019.

 

Hur fungerar systemet?

Positionsbestämningsmetodiken hos RTEU-systemet går ut på att då minst två radiomottagarstationer samtidigt har kontakt med djuret, till exempel fladdermusen, och riktningarna till det har beräknats utgående från en amplitudjämförelse av radiosignalerna mellan en stations antenner, bedöms djuret befinnas vid riktningarnas skärningspunkt. Detta kallas triangulering. Utgående från stationernas positioner och riktningarna får man en koordinat för riktningarnas skärningspunkt (dvs. fladdermusens beräknade position) för varje signal radiosändaren utsänder, dvs flera gånger i minuten. Positionens noggrannhet är beroende av stationernas inbördes avstånd och placering samt hinder i terrängen, men kan under idealförhållanden komma ner till några tiotals meter. Positionen kan även utläsas nästan i realtid eftersom stationerna kommer att vara uppkopplade till mobilnätet. Metodiken har utvecklats som ett open source-projekt i Tyskland sedan tre år tillbaka.

 

En RTEU-radiomottagarstation består av en vattentät box innehållande en Raspberry Pi-dator kopplad till fyra USB-radiomottagare som var och en i sin tur är kopplad till en riktad VHF-antenn i toppen på en sex meter hög mast. Stationerna drivs helt av solenergi.



 

 

Målsättningar

Sedan 2013 har fladdermössen undersökts intensivt vid Valsörarnas biologiska station, och hela 327 fladdermöss av fem olika arter har ringmärkts här under mörka höstnätter. Årligen väckts nya frågor kring fladdermössens gåtfulla förehavanden i Kvarkens ytterskärgård, och vi hoppas få svar på många av dem genom projektet. Några av frågorna vi vill ha svar på är följande: Förekommer fladdermössen här även sommartid och förökar de sig här och var har de i så fall sina förökningsplatser? I vilka habitat rör sig fladdermössen på Valsörarna och var har de olika arterna sina daggömslen? Är Valsörarnas höstliga fladdermusfauna beroende av en årlig påfyllning utifrån, dvs. flyger fladdermössen ut till skärgården om sensommaren för att äta av överflödet av insekter som produceras i de grunda havsvikarna, för att återigen lämna området inför övervintringen? Vilken betydelse har de för Kvarkens världsarv så välkända De Geer-moränfälten som övervintringsplatser för fladdermössen? I vilken utsträckning flyger fladdermössen över Kvarken mellan Finland och Sverige, och är det även andra arter än trollpipistrellen som gör det? För tajgasångaren se här.

 


En intressant fråga är vilken betydelse stenfälten i ytterskärgården har som övervintringsplatser för fladdermöss. Till detta stenfält lokaliserades radiosändarförsedda nordfladdermöss på Valsörarna 2019.

 

En av målsättningarna är också att synliggöra verksamheten på Valsörarna och bedriva en upplysningskampanj kring fladdermössen. Bl.a. planeras uppgörande av en interaktiv webbsida där man i realtid kan följa med vissa individers rörelser på Valsörarna. Tillsammans med Kvarkens Naturskola utarbetas därtill ett till årskurs 1–2 riktat utomhuspedagogiskt program om fladdermöss och fladdermusforskningen på Valsörarna, där syftet är att deltagarna på ett lekfullt sätt ska få en inblick i aktuell forskning, dess resultat och metoder. Målet är att ge deltagarna ökad kunskap om fladdermöss i Kvarkenområdet genom att de själva får agera fladdermusforskare. Ytterligare är en av projektets stora målsättningar att ge österbottenbördiga biologistuderande en unik möjlighet att göra sina avhandlingar i hemtrakterna genom att erbjuda dem ett intressant naturområde med en färdig infrastruktur av modern teknik för högklassig naturvetenskaplig forskning. Men vi välkomnar naturligtvis även andra studerande, doktorander och forskare att utnyttja radiomottagarnätverket.

 

Projektgrupp och samarbetsparter

Projektet drivs i Ostrobothnia Australis regi med Valsörarnas biologiska stations chef Niclas Fritzén som projektledare. Till projektgruppen hör därtill Kati Suominen, Thomas Lilley, Patrik Byholm och Ralf Wistbacka. Samarbetsparter är bl.a. Chiropterologiska föreningen i Finland, Naturhistoriska museet, Helsingfors, BatLab Finland, Ottenby fågelstation och Stora Fjäderäggs fågelstation.

 

Finansiering

Tack vare finansiering via Närings-, trafik- och miljöcentralen, Nordenskiöldsamfundet i Finland och Waldemar von Frenckells stiftelse kunde vi år 2019 inleda planerandet och uppbyggandet av nätverket av radiomottagare på Valsörarna. På hösten 2019 ansökte vi för det nya telemetriprojektet om finansiering via Svensk-Österbottniska Samfundets 100 års-jubileumsutlysning. Projektet blev glädjande nog ett av de tre utvalda som fick dela på den utlysta summan!